Ett avslut och en summering

Nyfödda

Det är det sista dagliga inlägget jag kommer att skriva i valpbloggen i fortsättningen kommer jag att blogga i hundarnas gemesamma blogg. I och med Nossans flytt och att Caspian är en del i flocken känns det rätt. Men när det händer något speciellt med de kommer det att skrivas in.

Känner att jag vill göra ett avslut och en liten reflektion över hela den här resan som startade med Tindra och Loffes parning i februari månad. Det har varit en tid fyllda av väntan,förväntan,glädje,lycka,sorg och en hela massa oro. En tid fylld av en massa nya erfarenheter som jag inte skulle vilja vara utan. Och tiden när vi väl var framme har gått så väldigt fort att man nu redan fått distans till allt det jobbet med att byta tidningar,nattvak mm. Idag skulle jag inte tveka för att göra om det hela en gång i framtiden. Om det blir så vet jag inte men känslan över att ha hjälp 4 underbara fina valpar till världen och fått följa deras utveckling och framsteg tills de skulle flytta och stå på egna ben har varit fantastiskt Tack speciellt till Gunilla som varit en underbar vän och stöttat när det varit svårt som varit med om hela resan utan dig hade det varit betydligt svårare. En stor kram till alla fina valpköpare där jag vet att mina små kommer att få ett underbart liv.

Nanna,Caspian,Nossan och Ceasar 8 veckor

Nossan flyttar

Så idag var dagen kommen då det var Nossans tur att flytta. Den absolut svåraste att skiljas från då hon bott här lite längre. Kan ju säga att vi var nog lite sorgsna här allihop och jag får allt lite tårar i ögonen nu när jag skriver bloggen. Vi kommer att sakna det lilla bustrollet. Men det kändes bra att lämna över henne till Maries och Henriks trygga kärleksfulla famnar. Nossan hade sovit nästan hela vägen hem och allt hade gått bra. Hon har funnit sig väl tillrätta och redan hittat sin favoritplats i soffan. Här hemma råder en avslagen tyst stämning.Ingen fart i hundarna alls och Caspian är lite vilsekommen utan sin trogne vapendragare.

Mickan ville inte vara hemma när hon skulle åka utan sa ett eget förväl och åkte en iväg.

Måste lägga till ett litet Ps. Under tiden jag suttit och skrivit blogg har hundarna varit ute och Caspian går och lullar rundor lite ser lite vilsekommen ut vad gör mamma Tindra springer in och hämtar hans ben på Mickans rum springer ut och lägger vid hans fötter. Hon som är bentokig och inte brukar vilja dela med sig av såna läckerheter.

ofrivilligt bad

Mickan och jag beslöt för att äntligen ta veckans ståkort de sista vi tar på Nossan. För att få bästa ljuset beslöt vi oss för att ta dem ute på altanen. Först tog vi på Caspian och sen Nossan. Hundarna får inte vara själva på altanen och ännu viktigare nu när pooltäcket ligger på då det bara flyter ovanpå. Tindra höll som liten på att sänka sig då hon sprang ut på det och då sjunker det och drar tyngden med som är ovanpå. I sista stund hörde barnen det som för tillfället var hundvakter och allt gick väl. Med det i åtanke är vi väldigt noggranna. Efter att Nossan blivit plåtad släppte jag ner henne då hon alltid springer efter en in men nu fick hon syn på sin lilla pool och då var hon ju tvungen att ta ett dopp. Jag stod bredvid men sen fick hon syn på Caspian och Mikaela på andra sidan poolen och då blev det full fart fram jag skulle precis ta henne men hon är kvick det lilla trollet och hon smet emellan fram till poolen såg att där var ju inget vatten och rätt ut på pooltäcket. Jag var två sekunder efter henne i med kläderna på och tog upp henne. Tanken fanns inte ens att försöka lägga mig ner och ta upp henne. Hon blev väldigt förvånad över att jag kom hoppande för hon hade inte ens börjat bli blöt under tassarna var nog mer förvånad över att det inte var något fast under fötterna. Så en torr Nossan och en blöt matte blev det. Men man ser hur fort det kan gå.

En blöt puss är bättre!

Nanna 11 veckor

En bild på Nanna 11 veckor som jag "lånat" av Katarina på hennes sida.Hon är så fin lilla Nanna även hon väger över 6 kg och hon har fått sådan fin choklad brun nos. Alldeles underbar är hon!

11-veckor

Veckans vikt

Caspian 6140 g

Nossan 4820 g

Jag har väl tyckt att de växt till sig denna veckan. Blivit lite rundare, lite mer valppäls men att Caspian skulle lagt på sig så mycket kunde jag väl inte tro. Nossan har blivit så snabb. Rusar fram ute som värsta gasellen. Men hon är väldigt fin i kroppen kommer att bli en skönhet även hon=) Tänk att Tindra och Loffe fick fyra så underbara skönheter. Jag och Mikaela tog bägge valparna på promenad runt kvarteret det var ett hoppande och stutsande och trasslande i koppel men även sträckor som gick rikgtigt bra. Inte lätt med två på en gång allra helst inte eftersom Nossan vill gå hos Mickan och Caspian hos mig. Caspian har börjat till Mickans förtvivlan följa mig vart jag går. Sitter jag i soffan lägger han sig vid mina fötter går jag ut i köket lägger han sig där. Det är ju Mickan som han ska ty sig till men han vet att hans sovplats är hos henne och han lägger sig gärna i hennes säng.Dagens roligaste leksak har varit ett glasspapper som blåst in i trädgården.

Måste bara lägga till att jag är så nöjd med min nya kamera men kastar redan lystna blickar efter fler objektiv. Fick ju två till den men mycket vill ha mer!

Hundträff

Ikväll bestämmde jag och Gunilla att det var våra stora hundars tur att få lite egentid så en skogpromenad på två timmar blev det. När vi kom hem lät vi valparna få träffa Trixie också. Hon är en designhund av raserna vorsthe och labrador och valparna har ju ännu inte träffat så många andra hundar så det var nyttigt.Caspian är lite avvaktande vill gärna lukta först och bekanta sig i lugn och ro men samtidigt väldigt nyfiken medan Nossan är mer framåt vilket är ett kännetecken för henne.Trixie är ju världens tålmodigaste och snälllaste hund så en perfekt socialiseringshund alltså. Hon är ju även Ceasars hundkompis i hans nya hem och tydligen är han en riktig liten buse som Trixie tålmodigt finner sig i.

En helt vanlig måndag

Som rubriken lyder så har allt gått i sin vanliga takt.Nossan har börjat säga ifrån ibland när hon är nödig och då gäller det att vara med. Hon kan avbryta leken eller vakna och rusa mot dörren skälla till för att ut och göra vad hon behöver sen in igen. Inte alltid men på gång i allfall. Caspian har inte kommit så lång än men är och andra sidan väldigt lätt att läsa av för han skäller till och börjar hoppa rundor och då gäller det att vara snabb. På natten har Mikaela dem ute runt fem sen sover de till sju ungefär men tror att de väcker varandra och att de kommer att sova längre när Nossan flyttar. De är så gulliga dessa två när det gäller ben eller leksaker för givetvis ska de alltid ha samma men de delar så gärna med sig och tuggar i varsinn ände ingen konkurrans där heller. Mattokiga är de också räcker med att de hör maten fyllas på i skålen för att de ska komma rusande. Har börjat "träna" Caspian en liten stund varje dag på trimbordet i att stå fint med tanke på ev kommande utställningar. Resultatet är mycket skiftande men tar och andra sidan det inte för allvarligt för det ska vara kul!!